Barnbarnet Elsa verkar aldrig få någon hatt av sin farmor! Det hände en malör i fredags.....om du har sett filmen här bredvid så var det nästan så jag kände mig i fredags morse! Jag tänkte - The Last Crochet!

Jag virkar på bussen in till sta'n. Vid Slussen kliver jag av för jag åker tunnelbana därifrån. När jag kom fram till dörrarna ner till tunnelbanan undrade jag vad det var kring mina fötter. Tittar ner - och ser det rosa garnet som ett enda streck bort till bussdörrarna - som är stängda!!!

Bussen håller på att svänga ut från hållplatsen. Jag börjar nysta och dra i garnet för jag tänker att jag ska få ut det från bussen genom dörrspringan, men det är något som tar emot. Då inser jag att snart åker bussen. Virkningen ligger fint ihopvikt i min handväska. Garnet går från handväska...slingrar sig på trottoaren och in genom bussens dörrspringa. Nu inser jag att handväska med pyssselfarmor snart ligger efter bussen som ett fladdrande knyte. Det är i varje fall min plötsliga bild. Aj aj aj det här kommer att göra ont tänker jag för det är ett starkt garn. Men jag tar i och sliter av garnet. Det skär in i lillfingret och det blir ett djupt sår.

Först blir jag arg därför att ingen enda människa sa något till mig. Sov alla? Sedan börjar jag småskratta för mig själv för jag tänker på filmen på bloggen.

Garnet som är kvar räcker inte till Elsas hatt! Och jag har inget mera hemma av den sorten heller. Tror inte heller jag får tag i det eftersom det är ett flera år gammalt garn jag hittade i mina gömmor.

Nu får farmor börja om igen! Men tredje gången gillt!

 

http://stickgreta.blogspot.com

15 juni 2010 18:59

Och kära nån. Tur att du inte blev mer skadad; kunde ha hängt i garnet och följt med. Ja du vet hur det är när man halkar och bär på t ex ägg.
Närhelst jag går in på din blogg ser jag något nytt och intressant. Fantastiskt!!!

 

Pysselfarmor svarar

15 juni 2010 21:19

Tack för att du tycker min blogg är intressant - det värmer i lilla hjärtat!
Jo du tur att man har litet omfång så man inte slant med i farten efter bussen :-)

 

Gunnel

16 juni 2010 15:36

Ojdå! Jag känner igen mig. Jag brukar sticka på bussen och pendeltåget och mer än en gång har garnet blivit kvar på buss resp pendeltåg, men de flesta gånger har någon vänlig själ sprungit ikapp mig, med nystanet i handen. Stickor och virknålar har jag också tappat ombord ibland och folk tittar lite konstigt på mig när jag böjer mig ner under deras säten för att leta efter det jag tappat. Men många har varit hjälpsamma och jag fick till och med erbjudande ( från en man ) om att hålla garnhärvan när jag försökte nysta upp den. Vilken trevlig blogg du har!

http://gunnelsmjukapaket.se

 

Pysselfarmor svarar

16 juni 2010 17:08

Tack för att du tycker att bloggen är trevlig. Hoppas du kommer tillbaka!
Och du har också en fin blogg. Kollade allt in den :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter en hel del funderande så lägger jag nu bloggen på hyllan.    Jag instagrammar numera så där kan du besöka mig. Tack alla besökare här genom åren och vi ses   https://www.instagram.com/pysselfarmor/ I have decided to drop my blog and...

När jag "städade" mina pelargonier och bröt av blommor och blader av misstag, så kom jag på att jag virar in det i vitt bomullstyg och stoppar ner paketen i vatten i en glasburk. Burkarna får stå i solen ett par veckor och liksom färga själv nu. Anle...

Här blir det som vanligt inte mycket uppdaterat nu för tiden eftersom jag har instagram. Jag stickar på min sjal som jag började på för en tid sedan. Det är ett gratis mönster som du hittar på Ravelry     Nästansjö är en by inte så långt frå...

För några veckor sedan var jag åter på kurs hos HV-skolan och Stickresan handlade då om sticktraditioner i Hälsingland.   Jag hade sedan länge ett par tvåändsstickade vantar efter eget mönster liggande och som jag hade broderat på. Nu passade det...

Under påsken på gården i norr har jag avslutat en del stickrelaterade projekt. Sockorna är nu klara och invigda.   De tåändsstickade vita vantarna är klara och så har jag påbörjat ett par till.         Nu har jag också börjat på en s...