För några dagar sedan körde jag till Tärnaby, ca 20 mil tur och retur, för att delta i Fjällbotaniska Trädgårdens blomstervandring till Gieravardo. Det är en växtrikt fjäll bl.a beroende på att det är kalkrikt. Vi fick uppleva tre årstider under vandringen - sommar, vår och vinter. Jag har gått denna vandring tidigare, men gör det gärna om och om igen. Guiderna är suveräna och varje gång lär jag mig något nytt.

Kung Karls Spira, Västerbottens Landskapsblomma 

Gullbräcka

Fjällvedel

Fjällgentiana 

Blodrot

Knoppbräcka

Fjällsmörblomma

Lopplummer - vid beröring sprätter den iväg sina fröer.

Och så hoppade en liten harpalt fram ur några videbuskar.

Det fanns fjällsippor i massor!

Ullvidet visade upp olika stadier

Här syns årstiderna - vinter, vår och sommar.

Fjällen ligger på andra sidan dalen.

Vi går på en bred tjock snödriva - runt omkring har inte gräset ens kommit upp.

Linneas kofta, som jag visat tidigare, kan jag inte blocka förrän jag är i Tumba igen. Där har jag den stora pusselhopphagen för ändamålet.

Så nu ska jag sätta stickorna i Elsas kofta.

Och man ska börja med kragen.

Tror att det är typ upp- och nedkofta.

När jag sitter vid brasan ute så vill jag tälja.

Tror, näää jag vet, att detta är början till en festspira som ska dekoreras på något sätt med björnmossa och band.

En ny sypåse är på gång också.

Var ju på kurs i Järvsösöm i Järvsö och tänkte att jag ska träna litet!

Fick för mig att bjuda hela byn på palt- och kroppkakefest.
Alla tacka ja - vi blev sammanlagt fyra!

Den ljusa är kroppkakan och då är slutledningsförmågan lätt vad det andra är. Lingonsylt är ett måste till båda, men till palt vill jag också ha smör- och sirapsröra. Det tycker min sambo är en något konstig kombination, men till hans förvåning så gjorde ena grannen en likadan röra!

För över ett år sedan var vi i Danmark och hälsade på goda vänner. Då åkte vi förbi Isagers och jag köpte garn och mönster för tre plagg – ett för varje barnbarn. Ja och på den vägen har det varit ett bra tag nu. Jag är ingen expert på danska och absolut ingen expert på att sticka koftor….ärligt sagt är detta min första kofta. Så jag har rivit upp den ett par gånger, men se, nu är det bara att fästa trådar och sy ihop under ärmarna och sätta fast kragen. Tur att jag tog till i storleken när jag köpte garnet så den ska absolut passa Linnea. Nu ska jag sätta igång med Elsas kofta. Sedan är det Max:s tröja.

En av grannarna här i lilla byn (två hushåll! - vi räknas inte!) har en damm som han byggt själv och planterat in röding och öring i.

En kväll blev vi bjudna till att fiska upp mat till middagen.

Jag fotograferade och min sambo lånade ut flugspöet precis innan det blev napp *fniss

Jo vi fick mat fastän vi inte bidrog med något....

Tuff övervakade så att allt gick rätt till.

De här muddarna har värmt hyllan väldigt länge! Jag började med dem på en broderikurs med Carina Ohlsson. Broderade en av varje och tänkte att jag skulle göra den andre när jag kom hem. Pyttsan - inte blev det så! Nu bestämde jag att man visst kan ha en av varje och gjorde dem klara.

Den där blanka dekorationsraden är klippt från en innerpåse till en vinbox.

Det doftade vin i början, men inte nu längre.

klicka på bilderna så blir de större

När vi kom till gården blommade rönnen (=vår!) och blomsterängen var i praktfull sommarblom! Det var för 14 dagar sedan. Nu är rönnblommorna vissnade, men vi fick se nya när vi vandrade upp till ett fjäll häromdagen. Där mötte vi våren och snön.

Vi är hundvakt till yngste sonens Nelly (4 kg lätt!) och hon blir alltid så glad när hon får gräva i snö. 

Vi hade sådan tur att regnet vandrade runt omkring oss - inte ett droppe föll där vi var.

Första bilden är Lappspira och nummer två är Fjällviol.

Fjällviol är det massor av - fjällens vårblomma.

Det är också väldigt gott om Blåhake där. Det är "Lapplands näktergal".

Honorna kommer alltid nära, men den vackra hanen håller sig på avstånd eller som här gömmer sig bakom grenar. Jag ska tillbaka dit och försöka fånga en bättre bild på han med blå haka!

Plötsligt var det någon som sprang omkring och pep varningssignaler! Ljungpiparen försöker alltid lura fiender bort från boet genom att springa i riktning från boet.

I dalgångarna finns det massor med smörboll!

Det är också en typisk fjällväxt.

Nu har sockorna hittat sina fötter! Fötterna blev glada!

Regnet hängde i luften, men vi klädde på oss och åkte iväg för att fiska. Vi hade i övrigt himla tur med vädret, när barnfamiljerna var här på gården, för de andra dagarna hade det varit strålande sol och varmt. Men ni vet, inget dåligt väder - bara dåliga kläder   

Fisket gick väl inget vidare, men farmor serverade kolbulle som blev mäkta populärt bland barnbarnen. Ja även de vuxna vräkte i sig! Det hade jag inte trott! Vi hade annan mat med oss, men den tittade de inte ens på. Ska väl erkänna att det var yngste sonens förslag att vi skulle göra kolbulle.

klicka på bilderna så blir de större

Spännande att ha en egen eld!

För att få fisk lade vi ut nät och vi fick sik och harr. Men till sönernas förvåning så satt gammelgäddan på ett nät. Barnbarnen tyckte hon var läskig. En så här stor gädda smakar inte så gott, men grannens hundar blev glada. Han fryser in den, kokar den och benar den, sedan är det utmärkt hundmat. Vi försökte väga den och uppskattningsvis var den på 6-8 kg.

Elsa och Linnea var något skeptiska till att posera tillsammans med gäddan för de tyckte den hade fruktansvärda tänder.

Vilken tur att jag har hunnit sticka ripvantarna klara för nu är semestern slut och det blir till att återgå till "verkligheten".....

(klicka på bilderna så blir de större!)

Vädret har varit fantastiskt fint under större delen av våra fem veckor på gården. Det blev en period när det åskade och regnade, men då satt vi inne vid brasan och njöt.

Kantarellfrossan gav 20 liter svamp! Klicka här så kan du läsa mera om det på min fotoblogg.

Jag har också hittat annat ätbart i naturen...

Nelly har haft fullt sjå med att jaga möss och fjällämlar. Hon har inte haft någon större jaktlycka, men en dag lyckades hon tränga in en fjällämmel i en gång och nypa till den...hon blev så pass förvånad att hon inte började äta på den. Å andra sidan har jag hört att lämlar inte smakar så gott och hon kanske kände det när hon nöp till.

Undrar du varför hon är så blöt? Jo det där är en liten hund (4 kg) med mycket fart i, så hon väjer inte för blöta myrar och bäckar - ja inte lera heller!

så kommer en radda med njutning som naturen bjuder på

Bägarlav

Kråkvicker

Vänderot doftar gott!

  Jag har fått mani på att fotografera stenar...här är en av ett 30-tal   

Hela den gångna veckan har vi - ja, rättare sagt Herrn i huset - ägnat sig åt att byta ut räcket runt timmerhusets altan. Han började förra sommaren och har nu slutfört jobbet. Räcket är av timmer, så han måste göra en hel del mätningar innan han tar bort lämplig mängd trä så att stockarna passar på varandra. Ett tålamodsprövande arbete....

Jag har funnits tillgänglig när det har behövts lyftas någon tyngre stock. Och när allt var klart så bar vi alla stockarna till det gamla huset där de nu ligger och väntar på grundning och målning x 2.

Idag bestämde vi oss för att ta en ledig dag från allt och kolla om det finns några kantareller. Döm om vår förvåning när vi närmade oss fjället ifråga....grått och regnigt! Så vi fick vända hemåt igen med oförrättat ärende eftersom vi inte hade tagit med oss några regnkläder. Det var ingen lång bilresa - endast ca två mil.

Det gamla "staketet" som du ser på myren är inget rengärde, som jag såg som förklaring på en blogg. Förr satte man upp sådana här "hagar" på ställen där snön yrde mycket in på vägen. Då tog snön en annan väg. Det görs inte längre och jag undrar litet varför det gjordes så förr?

(klicka på bilderna så blir de större)

Nu har jag börjat sticka Gironavantar. Girona är ripor på samiska. Jag tycker det är passande att sticka dem just här.

Mönstret finns i boken Solveigs vantar av Solveig Larsson.

På skoj googlade jag på Girona och döm om min förvåning när jag ser att det är en stad norr om Barcelona. Dessutom tror jag att vi körde bil därförbi på vår väg till Figueres där vi besökte Salvador Dalis museum.

Tidigt i morse åkte Linnea med familj och jag har just fått veta att de tryggt kommit hem till Stockholm. Det är väldigt tyst i huset efter två veckors besök av barn och barnbarn.

 I torsdagskväll åkte vi till bagarstugan i Dikanäs och åt stenugnsbakad pizza.

 (Du kan klicka på bilderna så att de blir större)

Linnea beundrade en ung tjejs snygga skor - ja, även tjejen! Det roliga var att Sabina Baer var en del av kvällens underhållning. Hon jojkade, sjöng och spelade gitarr - fantastiskt fint!

När vi kom hem så åkte vi iväg och metade. Linnea metade en liten stund och tyckte att det roligaste var när hon tappade sin hatt i bäcken som pappa fiskade upp! Det  blev ingen fisk och som tur var hade vi lagt ut nät som vittjades senare på kvällen. Den fisken (sik) grillade vi igår när vi kom från Gränsmarknaden i Tärnaby. 

Linnea shoppade bl.a. den lilla kissen som ni ser på hennes egen bild när hon fotograferade oss vid våffelfikat.

I onsdags gjöt vi rabarberblad som följde med familjen hem.

Mina tvåändsstickhade halvvantar stannar dock kvar här och jag

ska fundera på vad jag ska brodera på dem....