Den här sommaren är tanken att bara testa rakubränning. Gick glasyrkurs (blandning av vanlig glasyr) i maj för att få veta hur man blandar glasyrer. Man kan inte använda "vanlig glasyr" vid rakubränning utan det är rakuglasyr man måste blanda. Jag har bara blandat några små mängder av de färger jag tycker om. Nu vet jag att mina rakuglasyrer är snygga! Nästa år har jag blandat mera glasyr - i hinkar - och kan därmed doppa föremålen.

Samma glasyr kan bli helt annorlunda beroende på hur lågorna slickar keramiken, hur varmt det är, hur mycket rök det är, med vilken ved jag eldar osv. Helt enkelt - jag kan inte styra någonting alls utan det blir som det blir. Det är det som är tjusningen!

Den här figuren kallar jag Miffo

En skål som har tryck av en virkad duk på insidan

Kruka ut- och insida

En annan kruka - in- och utsida

När jag flätat ring nummer två - den mindre som hänger under den större ringen - tar jag tre trådar och anpassar placeringen i ringen som jag gjorde för ring nummer ett. Trådarna måste vara ganska långa så att de verkligen räcker till så att jag kan anpassa höjden för ring nummer två i förhållande till nummer ett. Puh - det där är svårt att förklara på ett vettigt sätt.

Helt enkelt - trådarna för ring nummer två måste vara lååååånga. Du ska ju anpassa höjden för ring nummer två i förhållande till ring nummer ett tills du är nöjd. Du trär trådarna in i ring nummer ett och sätter samman dessa trådar med första ringens trådar.

Nu ser min kronas trådar och kronan väldigt tråkig ut. Det saknas en liten färgklick i det hela. Det vanliga är att man trär rönnbär eller renfana på trådarna. Rönnbär är det för tidigt för - eller rättare sagt jag ser inte ens rönnbärskart här. Och renfana finns inte på gården. Jag ska fundera på någon annan lösning på detta problem. I och för sig ser det ut som om kronan svävar!

Här ser du Barbro Anderssons (Storvik/Sandviken lärare på Västerbergs folkhögskola, tror jag) björnmossekrona. Tjusig är den!

Du flätar ända fram till slutet på strängen dvs fram till haken. Sedan hakar du ihop hakarna och knyter ihop dessa med tråd. Nu snyggar du till ihopsättningen så gott det går. Om du behöver så kan du skjuta buntknutarna litet fram mot hakarna för att täcka ihopsättningen. Det här är insidan av ringen. 

Sedan sätter jag fast tre trådar för upphängningen. Jag fördelar trådarna i ringen fördelat så att ringen delas upp i ungefär tre lika stora delar. Upphängningen ska göras med udda antal trådar - inte jämna antal. Dvs du använder tre, fem eller sju trådar. Fråga mig inte varför det ska vara udda antal. Antagligen har det att göra med att kronan hänger rakt med udda antal, men jag har å andra sidan aldrig testat med jämnt antal. Jag lärde mig så av en kursledare och har aldrig ifrågasatt det.....antar att hon kunde sin sak.  

Nu är jag klar med första ringen.

Nästa ring blir mindre och den ska hänga under den här.

Gästriklands Hemslöjdsförening inbjuder till en SHR-kurs i att sy klackmattor i Storviks Stationshus den 25-26 september 2010.
Ledare: Barbro Andersson.

Jag har sytt en klackmatta på mitt eget sätt, så det ska bli kul att få lära sig hur man gör på riktigt   

Hos TvåÄndsStickan kan du titta på massor med klackmattor.

Länshemslöjdskonsulenterna Uppsala inbjuder i samarbete med Upplandsmuseet till Återbruk av plåt, 8-10 oktober 2010.

Ledare: Barbro Fagerlind.

Bilden nedan är lånad från kursinbjudan som du har länk till här.

 Det är Barbro Fagerlind som skapat den här fina ljushållaren.

Nu är det dax för premiärbränningen! Det här har varit mitt mål i två år. Nu ska det bli spännande och se hur det går.

Glaseringen av två föremål är gjorda. De står på tork och uppvärmning på ugnen. Elden sprakar av bara den. Sågspånshögen, handskarna och rakutången väntar. Jag börjar med bara två föremål för att hinna med, men också för att gardera mig ifall ugnen inte håller måttet.

När jag öppnade luckan var båda föremålen glödande röda, men de svalnar snabbt. Ut med första föremålet till sågspånshögen. Ösa över sågspånen så att det täcker, ta ut nästa, ner i spånen och täcka det. Ta fram första saken och lufta föremålet en kort sekund (!) och då börjar det brinna som brukligt är...och det ryker av bara 17. Jättebra - allt är normalt ju!

Humöret är på topp - jag tror absolut att jag lyckats. Men hur ser glasyren ut. Det ser man inte förrän man skrubbat bort en del smuts - ibland får man ta till svinto.

Tjohoooo! Det gick bra - här ser du sakerna utvändigt och invändigt. Nu ska jag fortsätta med de andra grejerna också.

Vantarna Ingela är de första vantarna jag stickar i KAL:en. Har tittat runt på olika knit-along-sidor och det verkar så himla kul att delta i en sådan. Men jag vill inte ha för stort projekt - typ kofta/tröja att sticka. Eftersom jag är intresserad av så många saker så kan jag inte just nu i varje fall tänka mig att hålla på med en tröja i flera veckor.

Vackra Vantar som Värmer passar mig perfekt. Och vilka mönster - attans vackra. Jovisst, man får tillgång till mönstren utan att delta i KAL:en men det var grejen att få göra inlägg och att sticka tillsammans fast på avstånd som lockar mig. Spännande att se hur olika vantarna blir beroende på färgkombinationerna.

Tack Kamilla för att du fixar denna KAL!

Ibland blir knutarna på framsidan större och större och större....det ser inte snyggt ut. Det beror på att "buntsvansarna" som läggs till höger (som följer strängen till höger mot klädnypan) läggs på varandra och blir tjockare och tjockare. Då måste du klippa "svansarna" på baksidan.

Det gör du på ett speciellt sätt.

Nu har jag vänt på kronan. Vi tittar på baksidan. Den senast gjorda "buntsvansen" håller jag upp här. Du ska inte klippa den nu för då blir den kanske så kort att det inte går att knyta ihop knuten. Du lägger alltså den senaste "buntsvansen" åt sidan innan du tar fram saxen. 

Du sätter saxen snett så att du klipper de övriga "buntsvansarna" på snedden.

Sedan är det bara att lägga den senaste "buntsvansen" som vanligt och så fortsätter du att fläta tills du har ringen full med björnmossebuntar.

Nästa instruktion handlar om hur du sätter ihop ringen och hur du tänker om du vill ha en tvåvåningskrona.....eller kanske tre?!

Jisses - idag känns det som jag gått på tio gympapass! Puh! Trött men mycket nöjd och glad. Glad därför att jag, tror jag, lyckats bygga en vedeldad rakuugn. Proveldade den utan keramik i och det var världens drag i ugnen! Lågorna gick rätt väg och det ser lovande ut. Men trots att allt verkar fungera så långt så kan glasering och bränning gå åt pipar'n....det är liksom det som är tjusningen med detta projekt. För om jag lyckas - då kan jag sätta en fjäder i hatten (som jag inte har!) Rakubränning sker oftast i en gasoleldad ugn (tunna). Kolla in mina rakualster brända i gasoleldad ugn.

Vedeldad ugn är enligt den gamla japanska tekniken. Här kan du läsa om vad raku är.

Jag var nog litet dumsnål när jag köpte lecablock i Vilhelmina häromdagen. Lecablocken räckte inte alls utan jag fick ta vad jag haver här på gården enligt Kajsa Wargs princip. Då blir det allt mellan himmel och jord som jag tror håller för ca 900 graders värme. Det är det jag måste elda upp ugnen i! Det känns lugnt - för elda kan jag!

Gympapassen bestod av ett kånkande av 16 lecablock och en djäkla tung marmorskiva. Lecablocken bar jag en bra bit från bil till ugnsplatsen. Därefter hjälpte jag Herrn i huset med att bära timmerstockar från altan ner till gamla huset för där ska de målas. Det är också en bit....så jag kommer att somna sött på kudden idag.

Vedeldad rakuugn behöver inte alls vara snygg! Den ska se litet så där ihoplappad ut!

Tack snälla Rosanna för beskrivningen!

Där den "grå luckan" finns ska keramiken ställas in. Här ser du hur det ser ut när jag tagit bort luckan.           

Herrn i huset pusslar vidare med sina timmerstockar.

Noggrann som han är så kommer pusslet att läggas rätt!