Tog med mig några saker som jag måste göra helt klara.......de var liksom nääääääästan klara. Men nu ÄR de klara!  

Ett återbruksprojekt...virkade dukar som jag köpte på Loppis och sydde fast på ett ihopvikt förkläde. Förklädesbanden klädde jag med ett gammalt brickband som jag virkade någon gång på 1980-talet! Sedan tyckte jag att väskan behövde en massa olika virkade blomster för att få det rätta intrycket.

(klicka på bilderna så blir de större)

En sypåse som jag testat att göra olika blandtekniker på. Jag köpte mycket sådant hos Canvas på Syfestivalen bl.a angelinafilm och litet olika färger. En gammal spets hamnade på sypåsens sida och en gammal tråkig knapp klädde jag in med pärlor.  

Idag döptes tredje barnbarnet Max i Täby kyrka. Han skulle också bära dopklänningen som jag virkade till äldsta sonens dop 1978. Son nummer två har också haft den liksom de två flickebarnbarnen. Det var ju rosa foder då i dopklänningen så nu hade farmor bytt till blått. Tyvärr hade strykjärnet "spottat ut" litet smuts så det var en liten fläck på framsidan. Som tur var hade jag virkat extra blommor när jag gjorde en ny krage till dopklänningen så en sådan sydde jag fast över fläcken. En kvart innan dopet   - hoppla!

(klicka på bilderna så blir de större)

Här är Max iklädd dopklänningen som består av ca 1 400 små, väldigt små!, blommor.

Max passade på å leka med vattnet....    

De blev kompisar genast - Nelly och hjärtekatten Gnistan.

Litet ledsen blir Nelly att Gnistan ska ut och resa. Hon älskar att åka bil. Men när hon hör att Gnistan ska ligga i ett kuvert ner till Göteborg, då vill hon inte följa med, utan pussar honom på nosen och viskar i hans öron att han får det hjärtevarmt hos sin nya familj.

Det är riktigt synd om den här katten!

Alldeles för liten nos! Den måste jag göra om.

I övrigt är delarna okey, men jag måste kontrollera stoppningen när jag sammanfogar delarna så att katten inte blir för hård. Den ska vara gosig att krama och "ge efter" litet grand. Jo svansen finns där bakom någonstans.....

Jag anmälde mig till en virk-KAL av en sjal. Jag valde garnet Kid-Silk, färg 12 och började virka. Virkade litet till och från - nu har det mest blivit från = inget alls. Så här går det ju inte att ha det!

Nu måste jag anstränga mig och få detta klart. Så i morse tog jag fram virkningen och packade ner den i jobbväskan. Det är ett utmärkt handarbete på buss och pendel. Det är ofta pendeln står stilla långa stunder så i stället för att bli frustrerad så tar jag fram min virkning och virkar virkar virkar bort all frustration! Dessutom när jag nu räknade rutorna så är det inte så mycket kvar - 5 hela rutor och 9 halva rutor. Ska inte göra sjalen lika stor som beskrivningen avser. Jag vill använda den som halsduk och inte som sjal.

Ja, det är faktiskt några som redan är klara med sin sjal!   

Virkningen går framåt, men jag trodde faktiskt att det var fler rutor jag virkat av de 57 hela rutorna jag måste ha till sjalen. Sedan är det 11 halvrutor också. Ja ja den som väntar på något vackert....  

Jag är ju med i den här virk-a-longen

Du kan också hänga med!

Fick blodad tand när jag anmälde mig till KAL:en (Knit-a-long) Vackra Vantar som Värmer så nu har jag anmält mig till en VAL också. Man stickar/virkar efter samma mönster och har en blogg tillsammans där man gör inlägg om hur det går med sitt stick- eller virkprojekt. Du kan ta vilket garn du vill och vilka färger du vill.

Garntrollet är det som startat VAL:en - tack, tack....och hon har valt ett såååååååå tjusigt mönster.

Och så kom de på lunch - Alis och Ole. Vi tycker om att woka över öppen eld på Muurikan. Maten smakar gudomligt gott!

Kaffe och glass är aldrig fel. Mammas fina koppar och de speciella desserttallrikarna är vackra och vi använder dem ofta.

Kopparna är Gustavsberg , benporslin Pang-S 43 och tallrikarna är Wood&Sons, England. Har ingen aning om det är något speciellt med detta porslin. För mig är de speciella så till vida att det varit mammas.

Några virkade armband har också skapats.