Nu snart blir den här sötnosen hämtad. Nelly 4 kg lätt har vi nu haft i tre veckor därför att hennes familj, min yngste son med familj, har varit på semester i varmare nejder.

Barnbarnet Elsa lånade mig en av sina Monster High dockor för att jag skulle kunna göra mönster till dockkläder. Jisses vilket piller det är! Jag syr kläderna förhand för jag klarar då inte av att sy dem på symaskin. Sååååå smått. Tycka vad jag tycka vill om dockorna, men det är alltid kul att få beställning på dockkläder.

Här är länk till en Pinterest tavla med en del tips. Jag köpte också ett Simplicity mönster att utgå ifrån. Men den här dockan har ju sååååå konstiga onormala "kroppsformer" att det blir hela tiden att sy, klippa och prova så att det blir bra. Vilket resulterar i att när den här dockan nu åker hem till Täby, så måste jag gå och köpa en egen docka att prova på!   För det är mera dockkläder som ska sys och jag har ju ett barnbarn till, Linnea, som också ska ha kläder till sina dockor.

Rasmus (klicka på blå länken!) vill se bilder av Nelly..?! Kanske är han förälskad?

(klicka på bilderna så blir de större)

Visst ser hon litet förnäm ut här?
 

Titta på den högra tassens position....så håller en hunddam sin tass!

Jag blir så trött på Pysselfarmorns klickande....

Inte blir det någon sovmorgon precis när man är hundvakt för yngste sonens lille woffs Nelly. Straxt efter fem kom hon och tyckte det var dax....jag fördröjde uppstigandet till 06.30 Då var hon sur! Riktigt sur....hon småmuttrar liksom mellan tänderna och hoppar upp och ner i sängen allt för att terrorisera mig och till slut får hon ju upp mig.

Så blev det 30 minuters promenad i strålande sol och fågelkvitter. Jag vet att du som bor i söder är trött på snön. Bor själv i Tumba söder om Stockholm och måste säga att där är jag trött på snön, men inte här! Du skulle få uppleva det ljus som blir häruppe på våren när snön reflekterar allt ljus. Det enormt starka ljuset blir det aldrig söderöver. Och så tystnaden förutom allt fågelkvitter. En lycka för själen!

Efter frukost satte vi oss på altanen med utsikt över gårdens hus och gärdet. Gården är på 150 hektar dvs 1 miljon 500 000 kvadratmeter. Om jag säger som så att jag är glad att det inte är gräsmatta alltihop som jag skulle behöva klippa. Det mesta är skog.

Nelly njuter av att bli borstad i solen på altanen. Litet påskpynt har jag också satt upp;utomhus som man gör här.

(klicka på bilderna så blir de större)

Nelly har kommit till oss - vi säger att hon är på vilohem   

Hon ska stanna en vecka ungefär.

Nelly bor i vanliga fall hemma hos yngste sonen med familj.

4 kg väger hon - lätt att bära på armen.

Vi har Nelly den här helgen. Hon ser litet lurig ut idag!

Jag stickar på med nästa vantpar i KAL:en Vackra Vantar som Värmer.

Tjockt garn + Grova stickor = Fort  

Så här såg det ut i morse vid Hornstull när jag var på väg till tunnelbanan -kl 07:59

Min arbetsplats är i huset som speglar sig så fint i fontänen (av brons)

Tors fiskar av Anders Wissler 1903.   

Nelly blev litet trött av all väntan på att hennes familj skulle komma. Ligger under min sambos ben - ganska trångt!

Nelly vet inte var hon ska ta vägen i sin glädje  

Idag har det varit allehanda strövtåg och ett och annat bus!

Som när trollet stod i dörröppningen.

  Men det är också skönt att sitta vid vägkanten och prata kusiner emellan.

Igår åkte jag norrut mot gården i Lappland. Med i bilen finns yngste sonens hund Nelly. Hon ska på semester också!

I Stocka träffade vi bloggerskan Stickgreta som har bloggen Hans o Greta.

Det var väldigt roligt att träffa dig Stickgreta och se dina otroligt fina alster i Sjöboden. Tyvärr var inte Pysselfarmor riktigt sig själv med anledning av att Nelly hade något i halsen. Jag var orolig över hunden och började "jaga" veterinär på sträckan Hudiksvall-Sollefteå. Det verkade hopplöst - klart det var ju lördag, men ändå. Djur är väl inte bara sjuka vardagar?? Och jour bara för hästar och kor?!

Till slut fick jag kontakt med distriktsveterinären i Hudiksvall! Jaaa, jag kan vänta 1,2 eller 3 timmar på dig bara jag får hjälp med att titta vad det kan vara....Tack snälla du - det sa jag till henne flera gånger.

Nelly och jag väntar

Nelly verkligen avskyr besök hos veterinärer, men den här veterinären måste ha utstrålat något speciellt. Hon går henne till mötes och säger inte ett endaste waff! Märkligt - och inte darrar hon heller när vi kommer in i kliniken. Går runt och nosar och är lugn hela tiden - bara motsträvig när vi ska undersöka munnen.

Jag blir alldeles svettig när jag försöker hjälpa till så att veterinären ska kunna titta i mun och hals. Nelly är skicklig på att hålla undan nosen. Hon får beröm av veterinären att hon verkligen är snäll - inte ett gläfs eller morr fastän munnen tvångsöppnas gång på gång och undersöks.

Inga svullnader, inga lösa tänder, inget har fastnat i en tand, litet röd och irriterad i svalg - men det är svårt att titta ner i halsen. Då måste hon sövas. Efter diskussioner hit och dit bestämmer jag att hon inte ska sövas och undersökas just nu utan det får jag ta ställning till om några dagar. Allmäntillståndet är det inget fel på - kyckling som erbjuds slukar hon glupskt. Och jag har ju sett henne hela tiden - hon springer runt precis som vanligt. Det är bara det att det är obehagligt att inte veta vad det är. Och att hon har svårt att dricka vatten. Har starka jämna hjärtslag och väger 4,1 kg får vi också veta.

Efter en spruta i ryggen (mot inflammation) och medicin utskriven var det till att köra vidare norrut. Det blev sen ankomst. Trött var jag och trött är jag idag. Hunden är som vanligt förutom att hon har svårt att dricka vatten så vi hjälper till genom att fylla en spruta med vatten och hon lapar i sig från den. Äter mat gör hon och jagar möss! Håll tummarna att det som är orsaken till detta försvinner om någon dag.

Så här såg Vojmsjön ut igår

Klicka här så ser du på kartan var Pysselfarmor är.