För varje gång jag tagit fram de här vantarna för att brodera något på dem, så har det inte dykt upp någon idé. Mycket märkligt då att när jag tog fram dem i lördags i Dalagård, så visste jag direkt vad det var som skulle broderas!! Var nog full av kärlek till tjejgänget!

När man binder/sömmar vantar kan man skapa olika varianter av stygnet så att mönster bildas. Jag tänker testa litet olika tekniker nu och börjar med Brottbyvarianten, som den gula vanten sömmas i. Det framträder en "upphöjd" rand på vanten.

Här är mina blå vantar som  jag sömmade förrut på "vanligt" sätt.

Ingen upphöjd rand.  

Filtning/valkning kan bara göras med vantar och muddar som är stickade av 100% ull.

Förutom vantarna behövs en gammal tvättbräda, varmt vatten och Grumme grönsåpa. Mina vantar är ganska stora därför att de är löst bundna. Det betyder att jag antagligen får valka dem ganska mycket för att de ska passa mina händer. Jag börjar med att vända vantarna ut och in dvs att det är avigsidan jag tittar på här.     

Jag valkar en vante i taget och börjar med att spola varmt vatten i diskhon och där får vanten ligga en liten stund.  

Jag kladdar på ganska mycket grönsåpa och börjar gnida mot brädan. Gnider vanten åt olika håll och med olika grepp än här och än där. Det är bra att vara noga med tummen, runt tumgreppet och vantens topp.

Till att börja med kommer vanten att öka i storlek. Vill jag minska vantens längd gnider jag vanten i längdriktningen. Vill jag minska vantens bredd gnider jag vanten på bredden. 

Emellanåt blöter jag vanten med litet mera varmt vatten och tar mera såpa och gnider åt olika håll. Nu är det ju en känsla man ska få och den är svår att beskriva, men det märks tydligt tycker jag i varje fall när vanten helt plötsligt liksom börjar minska.

När vanten känns att den är klar vänder jag den försiktigt ut och in så att jag får rätsidan utåt och sätter den på handen. Jag formar nu vanten med den andra handen runt min hand, gnuggar vanttummen runt tummen och gnider i tumgreppet. Formar toppen och vanten efter handen. Även vantskaftet formar jag efter handleden. Jag sköljer vanten i ljummet vatten medans den ännu sitter kvar på handen.

Nu är det tur att Herrn i huset är hemma för det är bra att få hjälp med att försiktigt dra av vanten från handen. Sedan sköljer jag vanten  försiktigt och kramar (inte vrider!) ur vattnet. Jag lägger den på en handduk så länge och upprepar proceduren med den andra vanten.

Kolla - precis vad jag trodde. I och med att vantarna var stora var jag tvungen att valka ihop ganska mycket och då försvann nålbindningsmönstret. Men de är snygga säger min sambo....jaha säger jag men det tror jag inte "fröken" tycker   

Gjort är gjort det är bara till att binda nya och inte så löst då. (Fast jag tycker också att de är snygga sådär!!)...

När båda vantarna är klara lägger jag dem på varandra för att jämföra storlekarna och försiktigt justera genom att dra litet på de ställen där de inte liknar varandra. Det här är bra nu!  

Sedan stoppar jag försiktigt in hushållspapper i vantarna och lägger dem på hushållspapper ovanpå fönsterbrädan ovanför elementet.Lägg dem aldrig på något hett ställe eller ovanpå element. De där vita är nålbunda muddar.  

Den här metoden använder jag också för stickade vantar.  Om du vill ha tjocka kraftigt valkade vantar så stickar du vantarna (jätte)stora och vill du bara valka litet grand så ska du sticka vantarna så att de nästan passar exakt din hand.

Hoppas du har glädje av denna roman!

Ikväll har jag varit på Nordiska muséets stickcafé och garnbytardag. Ja, jag hade liksom inget garn jag ville byta bort. Men tänk ändå gick jag därifrån med två nya garner - som jag fick! Ullgarn - det gula växtfärgat 3-trådigt och det vita 2-trådigt. Det gula fick jag av Inga-Lill och det vita av - hmmmmm namnet? - förlåt glömt, men jag vet att du är Hedvigs farmor! Tack snälla ni båda och man vet aldrig - det kanske kommer någon överaskning framöver till er    

Och vad sysslade jag med då?

Jo, halsduken som jag lyckligtvis repade upp häromdagen ser ut så här nu. Väldigt volangiga muddar.

Och ett par nålbundna muddar är klara och ett par till på gång.

Ikväll så gick det upp en Liljeholmens också för mig!

Uttryckligt närmare sagt att jag plötsligt förstod nå't!

Tänk att jag träffat Kamfjords trådar flera gånger utan vetskap om detta. Jag har ju dig på bevakning med Bloglovin!

Och du Gunnel med Gunnels mjuka paket får jag icke fast i Bloglovin, men jag hittar ändå fram till dig. Gunnel visade en suverän mönsterbok för stickning. Köpt på Lidl! Tack för tipset! I morgon är det flera som stormar in på Lidl och frågar efter boken!

Ikväll var det några som valkade sina vantar.

Här valkar Lars sina vantar.

Kolla vilken skillnad och visst är de fina!

Jag gjorde mina klara och började sedan på muddar.

Valkningen vill jag göra hemma.

De ser jättestora ut nu, men det gör inget för de valkas så att de passar mina händer.

Ikväll har jag varit på nålbindningskursen och har snart tummarna klara på båda vantarna. Jag vill ha vantarna litet längre och det blå garnet räcker inte. Därför kommer jag att göra en röd kant längst ner på muddarna.

Sedan jag filtat (valkat) vantarna ska jag brodera på dem. Har börjat fundera på mönstret och jag tror jag väljer det här, men tar bort bladen och blomknopparna på cirkeln dvs att cirkeln blir utan sådana krusiduller.

Det är hos Mary Corbet's Needle'n Thread jag hittat det. Där finns det videoinstruktioner för olika stygn, tips på broderiböcker, gratis mönster och t.ex tips om hur man överför mönster och mycket mera.

Det går fort att nålbinda vantar, så nu har jag kommit fram till tumhålet på båda vantarna. Det blir nog en liten bit till i morgon.  

 Middagsbordet är färdigdukat, så nu är det bara att gästerna dyker upp. Damerna är portförbjudna i en timme, så vi får ut och promenera och komma hem till färdiglagad middag. Herrn i huset har smusslat väldigt i köket. Jag vet inte vad det blir till förrätt, varmrätten är något med ankbröst och till desserten har han gjort egen glass. Men jag tror absolut att det är något till glassen.

Trodde inte att det skulle bli så många på kursen ikväll eftersom det snöade väldigt kraftigt. Men det är inte något som kan stoppa entusiastiska hantverkare.  En av dem som kom var bloggaren Marias garnhändelser.  Ja, jag är litet retsam och pekar inte ut henne, men det ska jag råda bot mot nästa gång!

Vi fick börja med att träna uppläggning och sedan sömma så att vi skulle få ett "flyt", som Eva uttryckte det. Hon blev litet förvånad för det var ingen som började trassla utan "pang" så var alla igång. Vi fick öva hur mycket vi ville på just uppläggningen. Jag har väldigt många uppläggningar med mig hem   det var just det jag ville öva på.

Vi beundrade också Evas vackra vantar. Det här är bara några.

Efter fikat tyckte jag det var dax att starta på riktigt. Valde ett vackert blått garn. Passade också på att köpa Evas Nålbindningsbok och få hennes autograf däri.