Oj oj vad fem veckors semester går snabbt. Härligt är det alltid att vara på gården i norr och här kan du se några bilder av de tusen jag tagit.

Klicka på de fyra första bilderna så får du se flera bilder "bakom" dem.

Vi tältade en natt på kalfjället i Stekenjokk. 

Bilder från gårdens omgivningar

Barnbarnen började göra några figurer till början på en sagostig runt gården.

Det blir flera nästa sommar!

Bilder från Ammarnäs

Och så slutar jag med en bild av de gula kantarellerna jag plockade näst sista semesterdagen.

Här är det endast en bild - inget bildspel!

Packade väskorna och drog till gården i Lappland för tre veckor sedan, så just nu blir det inte så mycket stickat/broderat! Det finns annat som är roligare.
(skojar bara det är inte mina väskor)

Som till exempel att fiska!

Max 3 år fiskar på sitt speciella sätt. Jo, han fick fisk!

Efter en god middag kan det se ut så här när jag tittar från köket ut i allrummet.

Vi ska alltid tänka på att 

Var rädda om varandra!

Påskhelgen har firats som vanligt på gården i Lappland. Äldste sonen och hans dotter Linnea har firat påsken med oss. Linnea åstadkom tillsammans med farmor en ny klänning och kjol till Monster High dockan.

Nu försöker jag slutföra en del saker som jag har liggande och äntligen är det här etuiet klart. Det är två ganska stora provlappar som jag sammanfogat med ett foder inuti.

Sista uppgiften i broderikursen på HV är vitbroderi. Jag gör två manschetter med fattigmansspets runt kanten. Här hittar du hur man gör fattigmansspets

Vi har varit ute väldigt mycket då det varit en hel del sol.

Tövädret har dock åstadkommit att spåren är lösa.

Skönt att åka skoter hem med sparken på släp!  

Tur att ingen fotograferade hur jag såg ut som påskkärring!

Sjalen har varit klar ett bra tag, men inte förrän igår blockade jag den. Här hänger den på lärkträdet på gården. Det grå garnet tog slut, så jag stickade en grön avslutning på den.

När yngste sonen med familj var här gjorde vi bl.a en fjällutflykt. Elsa ville så gärna komma upp på en fjälltopp. 

Barnbarnen blev som kalvar utsläppta på våren. Jag tror det var synen av vidderna som gjorde spring i benen.    

Elsaaaaaaaa, jag vill gå dit!

Här ser Max bra full i 17 ut!

Elsa var så glad för hon fick en rosa morakniv - precis som kusin Linnea. Jodå, även Elsas fingrar klarade sig från skråmor. Önskemålet var också att få sova i tält. Det var väldigt spännande tyckte hon och hon gör gärna om det.

Tänk jag tror det blivit tradition för båda familjerna att äta kolbulle när man är här i norr!

Det har varit ett underbart väder under de 5½ veckor vi varit här.

Endast ett och annat sommarregn har kommit och även de kan vara vackra!

Nu är det bara några dagar kvar av min semester och jag tycker det känns/syns att hösten har kommit här i norr.

Om du vill se fler bilder från norr kan du titta på mina 365 bilder 2013-blogg.

Nu har jag stickat båda mönsterbårderna och har ett par hundra varv monoton stickning endast räta och aviga tills två maskor återstår. Sedan ska sjalen blockas och då syns uddarna och mönstret tydligt.

En dag åkte vi till Södra Sandnäset vid Tärnaby, för att besöka renar, testa att kasta lasso och äta souvas.

Precis när vi öppnade grinden till hagen där aktiviteterna fanns kom en ren fram och sa välkommen. Både barnbarnet Linnea och vi vuxna blev lika förvånade.

Först drack vi kokkaffe och åt våfflor så att vi skulle orka kasta lasso.

Vi fick instruktion hur man lindar upp en lasso så att det går att kasta, hur man siktar och hur man kastar för att träffa renens horn. Vi fick inte kasta fast levande renar utan ett par renhorn var fastsatta på ställning. Äldste sonens sambo Linda tar här sats, siktar och kastar....det gick bra!

När vi kastat lasso och hälsat på renarna igen, så åt vi grillad souvas. Souvas är lättrökt renkött och här är det lagd på gahkku med sallad till. Supergott! Gahkku är ett litet tjockare tunnbröd som är segt och kan gräddas i stekpanna över öppen eld. Man kan också grädda det i stekpanna på spisen.

Vi åkte vidare till Tärnaby där vi bl.a besökte ett loppis där jag såg ett kul ryggsäcksåterbruk.

Tärnaby kyrka ligger vackert med utsikt över sjö och fjäll.

Jag var litet sen i starten med att bestämma mig för att delta i Året Runts mysteriestickning, som är designad av Maria, vilket gav upphov till "startproblem". Det var stört omöjligt att få tag i Året Runt nr 28 med ledtråd 1 och jag kilade iväg till bibliotek i Stockholm för att få tag i mönstret där. Tji fick jag! Inga Året Runt på de bibliotek jag besökte. Som tur var kunde man maila Året Runt och få hjälp med att få deltråd 1. Dock hade nästa nummer kommit ut innan jag kunde starta upp med stickningen.

Nu ska jag börja med spetsmönstret i ledtråd 3 och i morgon får jag åka till affären 1 mil bort, så att jag inte blir utan sista ledtråden. Det ska bli en present till - nej, det kan jag inte skriva här!

Äldste sonen med familj har också kommit nu under min andra semestervecka och vi gör en del utflykter. Bl.a har vi varit i Stekkenjokk där det tidigare funnits en gruva och över kalfjället går en väg vars högsta punkt är 876 möh dvs över kalfjället. Vi tog med oss lunchen upp på en höjd en bit från vägen.

Döm om min förvåning när jag vid affären i Klimpfjäll känner igen en fotobloggare, Fjällripan. Det var kul att träffa dig!  

Kanske kan det vara kul att se hur Metropolen Dikanäs ser ut. 

Dikanäs ligger ca 1 mil från min gård i södra Lappland. Jag bor alltså inte på gården året runt utan vistas där på mina semestrar. Det är mitt barndomshem. Dikanäs ligger 11 mil norr om Vilhelmina, ca 8 mil från Storuman, ca 9 mil från Tärnaby och 2,5 mil från Kittelfjäll. Du ser vilken centralort det är!

Det är till Dikanäs jag åker för att handla, tanka bilen, hämta ut vinet på utlämningsstället, posta brev, lämna grejer på återvinningen, besöka kyrkogården, baka tunnbröd i bagarstugan och annat som jag nu inte kommer på. Där finns ett MC-museum!

Här är en förenklad karta så att det kanske går att orientera sig i detta stora centrum!!

Klicka på bilderna så blir de större

Den gula byggnaden som ligger mitt i "smeten" är Hamrebys Sport och Special. Kort och gott så säger vi Hamrebys för den affären fanns redan då jag var liten flicka....och det är ganska så längesedan.

Det är en lanthandel som heter duga! De har bl.a målarfärg, fiskegrejer, leksaker, betong, gullfiber, trädgårdsgrejer, båtar, elartiklar, litet kläder, skor, porslin, skruvar, muttrar, verktyg och tusentals saker till. Man frågar först där innan man drar iväg till Vilhelmina! De har det mesta. De har ett lager där bakom som är enormt! Här kan man lämna in tipset också. 

Titta på kartan nu så att du hänger med! Jag går nu vägen ner mot Vilhelmina - bara en liten bit så att jag kan fotografera mot Dikanäs fjällhandel, som ligger därborta mitt i bilden. 

Till höger ser du macken som funnits i evinnerliga tider på exakt den platsen. Den röda byggnaden som syns i bildens vänstra hörn var den förra mackägarens bostad. Numera är det café och försäljning av hantverk där.

Nu promenerar jag framåt i bilden, mot Dikanäs fjällhandel. Det går en väg bakom caféets knut och jag följer den litet grand till vänster bakom huset. För där bakom, på samma sida som fjällhandeln, ligger ett hus som jag lovat fotografera till en speciell person jag känner.

Jag står kvar på samma plats och för kameran mot vänster....en bit i taget....
Där nedanför/bakom det röda huset finns numera bagarstugan, ett litet hus som används som dygnet-runt-turistinformation och en grillkåta. Det är grillkåtan du ser taket på.

 litet mera mot vänster

och så litet till mot vänster....så blickar jag ut på vägen som går från Hamrebys, förbi Konsum och fortsätter till Vilhelmina. Titta på kartan så ser du var jag är.

Huset som nästan inte syns där bilen just dyker upp är ett litet hyreshus där många lägenheter står tomma. I det huset finns också distriktssköterskemottagning (hon är där vissa dagar) och så den sommaröppna bemannade turistinformationen. Där finns också något så otroligt som ett internetcafé! Finns inget sådant, tror jag, på minst 30 mils omkrets. Inget i Vilhelmina eller Storuman. Möjligen, men troligtvis inte, i Lycksele (närmaste stad) som ligger 18 mil bort.

Nu går jag mot den stora trafikerade (ha ha ha) vägen därborta och vänder mig om mot vänster i denna bild - mot Hamrebys.  

Då har jag Konsum till höger och Hamrebys rakt fram.
Ja det var i princip hela centrumet det!
Men ser ni bilarna på parkeringen...jo jo det finns folk här.

Jag vänder mig helt om och du ser vägen jag nyss gick ut från där till höger.
Därnere vid husvagnen finns bagarstugan, turistinfon och grillkåtan.

Det var någon som undrade vad jag höll på med!

Igår var vi på min brorsdotter Annika Stålendahls vernissage i Stensele på Kulturcaféet Shangri-La. Annika bor sedan många år på Orust, men precis som med mig så går inte de lappländska rötterna bort. Det här är första vernissaget hon har här i norr, men jag är säker på att det blir flera för så välbesökt som detta var!

Till höger står Annika med armen om för mig okänd dam

Du kan klicka på bilderna så blir det litet större.

Caféet ägs av Kristina Maximova och Andreas Johansson.

Kristina målar underbara färgglada akvareller.

Så småningom ska hon ha utställning i Stockholm och jag ska bevaka när den blir av.

Jag fick bråttomt att slutföra hjortronsmycket (handledssmycke) som jag börjat på för någon månad sedan för jag tyckte att det skulle bli en bra vernissagepresent tillsammans med en flaska mousserande och ett par örhängen jag gjort tidigare. Det är Katarina Brieditis som har formgivit handledssmycket efter inspiration av Mäarta-Stina Abrahamsdotters vaggtäcke. Örhängena glömde jag att fotografera.....